- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1911 /
290

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

afverkningsrätten, var det just inte underligt, att han var
villig att sälja. Så snart emellertid köpet var uppgjordt,
blef ett tu tre skogens värde tiodubbladt. Det var ju
glädjande, men inte för bonden, som sålt. Vanligen gick del
så till, att på bolagets begäran skogen al’ jägmästaren på
nytt taxerades och en ny hushållsplan upprättades,
upptagande mångdubbelt större årlig utstämpling än den
bonden förut fått. Eller ock företogos stora gallerstämplingar,
som bonden aldrig
kunnat få, så alt ett
10,000-tal träd på en
gång kunde afverkas
från en enda bys
skiften. Alltnog: bolaget
fick ofta på några få
år igen, hvad det
betalt för alla 50 årens
afverkningsrätt.
Historien är tyvärr
typisk. Exemplen
trängas vid domarbordet.

Det torde vara få blad
af den svenska
statsförvaltningens historia, som ha så litet
af försonande ljus
öf-ver sig som delta om
bondskogen i
Lappmarken, hur den skänktes bort. Reflexionerna torde
verkligen göra sig själfva. Det mildaste man kan säga är väl
det, att staten, som förbehållit sig denna envåldsmakt öfver
bondens värdefullaste egendom, också haft moralisk
skyldighet att tillse, att dess tjänstemän vid utförandet af sitt
värf visat någon liten blick för allmänt väl. Hvarför inte
ge bonden en vink om skogens värde, medan han ägde
den? Att en tjänsteman skall hjälpa en dum bonde till rätta
är nog för mycket begärdt, men lika stort tillmötesgående mot
bonde som mot bolag torde icke vara oresonligt att vänta.

Detta endast några antydningar om utvecklingens
hufvud-drag. Kanske denna historia också får sin tecknare en gång.
Den är en hufvudnyckel till dessa trakters sociala
förhållanden. Utan denna bakgrund kan man icke alls förstå
skogs-befolkningens ställning, stämning och tänkesätt. Det är
klart, att en sådan här skogsköpshistoria skall ha satt djupa

?



TJÄRDAL I MALÅ. Förf. fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:57:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1911/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free