Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så stod man där med en djrr läxa, men lilet eller intet
att lefva af, och man står där än. Bonden kastades
tillbaka på sitt försummade jordbruk. Nu äro de få bönder
välmående, som försakade skogslifvet och voro sina gårdar
trogna. De, som haft de största skogsförtjänsterna, äro nu
ofta värst däran. En gård i lägervall är icke lätt
upparbetad, men bröd måste det till dag för dag.
Timmerförtjänsterna om vintrarna räcka icke på långt när till alla,
och betalningen kan förstås nu hållas nere. Stundom räcker
förtjänsten knappt till arbetarens mat. En utväg, som man
numera i stor utsträckning anlitar, är tjärbränning. Men
detta är i allmänhet en ganska mager näring. Staten träder
esomoftast emellan med nödhjälpsstämplingar. Men ej heller
det kan räcka långt, och sådana stämplingar kunna
naturligtvis icke utsträckas i det oändliga. Det måste blifva
nöd, tills krisen är öfver. Något godt har den haft med
sig. De bönder, som gå igenom, bli nog riktiga bönder.
En sådan kris tycks vara ett nödvändigt moment öfverallt
i norrlandsbondens utveckling. Bonden bör i hufvudsak
lita till jordbruket t. o. m. i Lappland, då blir han inte
lurad. Först när skogshandteringen blir reducerad till
binäring, låt vara den viktigaste, först då har den intagit sin
rätta och förblifvande plats i norrlandsbondens ekonomi.
Det är svårt för bonden i Malå nu. Men det är ännu
värre för den s. k. lösa befolkningen. Nativiteten är, som
nämnts, synnerligen
stark. Därtill kommer,
att socknens barn
ännu visa ringa
benägenhet att söka sin
utkomst på annat håll.
Till socknar i
Norr-och Västerbotten är
det ju litet
utflyttningar, men någon
emigration förekommer i
allmänhet icke.
Malå-pojken är kär i
fädernebygden, men hvar
få brödet ifrån? Nu,
när alla mer eller
mindre äro hänvisade till jordbruk som näringsfång,
specialiserar sig frågan så: hur få egen torfva, som
någorlunda föder sin man? För bondesonen är det lättare, enär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
