Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att kung Gustafs svärmor, fru Ebba Lejonhufvud, som ingått
i detsamma, ville dö som katolik. Vid hennes frånfälle år 1549
var det dock i det närmaste slut med klosterlifvet äfven här.
Då Linköping år 1567 härjades af brand, var stadens skola
någon tid förlagd till Vreta, men därefter förföll klostret allt
mer sedan det tilldelats hertig Magnus Vasa såsom lifgeding.
När sedan tornet på Linköpings domkyrka skulle tillbyggas år
1749, togs sten från klosterbyggnaderna i Vreta och fördes dit,
ehuru den aldrig kom till användning. Detta bidrog mer än
allt annat till att så litet i våra dagar återstår af det fordom
så mäktiga Vreta kloster.
Många gånger har i tryck blifvit påstådt, att intet numera
skulle finnas kvar af klosterbyggnaderna. Detta påstående vilja
vi härmed i sanningens namn dementera. Om man aldrig så
litet ser sig omkring, kan man härstädes upptäcka ganska många
lämningar efter desamma.
Vid norra kyrkporten ser man spår af en arkad, genom hvilken
klostret varit sammanbyggdt
med kyrkan. Något längre
bort, strax intill ringmuren,
ligger en omkring en och en
half meter hög ruin af en
nunnecell, försedd med ett
högt och smalt fönster i en
djup nisch. På södra sidan
om kyrkan står ännu kvar,
fullt oskadad, klostrets
förråds- och mjölkbod med
metertjocka murar, inrymmande
blott två rum i två våningar.
Denna användes nu till
graf-kapell.
I närheten af
kyrkobostäl-lets trädgård ligger vidare en
stor byggnad uppförd af
kalk-stenshlock i en våning och
försedd med hvälfdt tak och
små fönster uppe under
takåsen. Denna byggnad, som
af nunnorna troligen användts
till bönkapell vid mindre gudstjänster, är näst kyrkan det mest
ofördärfvade minnet af Vreta kloster. Numera är den försedd
med mellanbotten och användes till spannmålsmagasin.
Den vackra tempelbyggnaden är dock det som mest af allt
RAGVALD KNAPHÖFDES GRAF I VRETA
KLOSTERKYRKA. J. Bergqvist fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
