Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Midt på dess öfre plan finnes en prismaformig hjärtsten bestående af de genom cement sammanfogade, först ditsatta flata hjärtstenarna. Å de sidor, som äro vända åt Sverige och åt Norge, äro inhuggna svenska, resp. norska, riksvapnen, konung Oscar II:s namnchiffer och årtalet 1901. På ryska sidan äro inhuggna, utom årtalet, ryska riksvapnet och ryska kejsarens namnskifler.
Längre nedåt Radjajokk stå de mindre, svensk-finska gränsrösena la, 1 b och 1 c samt i fortsättningen af gränslinjen mellan Sverige och Norge, där norsk-finska gränsen tagit vid,
det gamla riksröset Kuokimuodka, som alltså ej bör förväxlas med röset i Sveriges nordspets, hvilket officiellt bär namnet Koltajaure. E. Melander.
* * *
TURISTLIF I KANOT.
Under denna rubrik lästes i Svenska Turistföreningens Årsbok
för år 1900 en artikel, hvari författaren — John H. Beskow —
i entusiastiska ordalag prisade alla de fröjder, »turistandet» i
kanot erbjuder, och kraftigt framhöll de stora fördelar, kanoten
äger framför andra fortskaffningsmedel, bland hvilka turisten har
att välja. Mången yngling tog säkerligen fasta på Beskows
ordination: »nu skaffa vi oss en kanot och så sköta vi den väl
och lära oss att manövrera den och så turista vi af alla krafter»,
och kan nog också intyga, att receptet var utmärkt. Han minnes
nog gärna de härliga dagar, hvarunder han i sin lätt
framkomliga farkost färdades fram på vackra sjöar eller floder och
i fulla drag njöt af ett härdande lägerlif i intim beröring med
naturen. Vårt land är ju, med sina otaliga vattendrag och
växlande naturscenerier, ett »kanotisternas paradis», fastän det
förefaller, som om vi själfva ännu icke riktigt kommit underfund
därmed. Det har dock på senaste åren gjorts åtskilligt för att
främja och utbreda kanotidrotten; särskildt har Föreningen för
Kanotidrott, Stockholm, nedlagt ett målmedvetet arbete på att
söka intressera ungdomen för saken, och genom Svenska
Kanot-förbundet kunna till billigt pris erhållas ritningar till flera
bepröfvade kanottyper, äfvensom uppgift å lämplig
kanotlitteratur etc.
Egendomligt nog ha flera af de mest bemärkta
kanotfärderna i vårt land företagits af engelsmän. Så gjorde år 1866
den kände John Mac Gregor en kanotfärd från Kristiania tvärs
genom Sverige till Stockholm, och åren 1907 och 1908 företog
Mr R. C. Anderson, reservlöjtnant i engelska marinen, tillsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
