Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet på Gotska Sandön af ALGOT RUHE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af den skakning skotten åstadkomma i vattnet och
kan sedan lätt inhåfvas. Denna djupströmming är vida
större än den vanliga. Eljest tycks sprängningen ha
inverkat menligt på fisket i trakten. Personalen på
fyrskeppet klagar öfver att torsken farit sina färde.
20 juni. Det såg något hotande ut för turisterna på
morgonen, men då vinden var med, vågade de sig ändå
i väg. Det berättades sedan, att de flugit öfver
böljtopparna och gjort en särdeles hastig resa till
Hufvudskär.
20-21 juni. Bägge dessa dagar var det stillt och
gynnsamt väder för ett arbete, som länge legat efter:
virkesbärgning på norra strand. Tidigt på morgonen
seglar man ut med båt på släp och går i land långt
borta, första dagen vid Kyrkudden, andra dagen vid
Säludden. De massor virke, som under vintern flutit
i land och i tidens lopp blifvit uppstapladt på
stränderna, släpas nu ned till sjökanten och flottas
ut till båten, där det halas upp. Plankor, spärrar,
bjälkar, väldiga stockar lastas sålunda ombord på den
lilla båten, så mycket den förmår bära. Sedan far man
hem och då är det kväll. Arbetet är hårdt, men friskt
och härligt. Öns hela omkrets är uppdelad i lika stora
stycken, ett för hvar man, och alla hjälpa hvarandra
som vore det hvars och ens eget. Solidariteten är
ett utmärkande drag för lifvet på Sandön. Hvem helst
som behöfver någon hjälp kan räkna på bistånd af
alla. Därför går det också bra.
23 juni, midsommarafton. Sent om kvällen sitter
jag på kammaren och hör något glam som af många
människor, och när jag kommer ned finner jag hela
befolkningen bänkad på den lilla verandan. Fyrmästaren
och hans fru hade enligt gammal sed inbjudit till
midsommarsvaka. Det dracks kaffe och berättades
historier i all gemytlighet, tills himlen åter började
ljusna. Då gick man ned till strand för att se på
soluppgången.
24 juni. Vi äro afskurna mer än vanligt, mer än
rimligt, mer än man i grunden tål vid. För första
gången på många år har det kommit kabelfel. Trots
alla försök hör Visby inte när mäster ringer de
båda föreskrifna gångerna, kl. 9 på morgonen och
kl. 7 på kvällen. Det verkar ohyggligt att lyssna
i luren – ty vi höra Visby. Vi höra dem förvånas
öfver vår tystnad, de göra sitt bästa för att få oss
i tal och vi ropa hälla i den mest bevekande ton,
men lika förgäfves. Man förstår hur det kändes det
minnesvärda år, då Sandön var afskuren hela fem
vintermånader. Isen kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
