- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
143

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddsrörelsen i Sverige af SELIM BIRGER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lappmark och tre år senare (1873) fridlystes bäfvern,
liksom man nu först var färdig med att med anledning
af ett af Vetenskapsakademien afgifvet yttrande
från Skogsstyrelsen infordra »förslag å lämpliga
trakter, som kunde så fredas, att bäfvern därigenom
komme att äga ostörda stamhåll»! Såväl i Norge som i
Tyskland har man lyckats rädda de sista resterna af
bäfverstammen.

Vildrenen, som förr hade stor utbredning i norra
Sverige, utrotades snabbt genom hejdlösa jakter och
utdog alldeles på 1860-talet, hvilket icke hindrar
att den ännu figurerar i vår jakttabell som förbjuden
endast under fyra af årets månader.

Mot vår fågelfauna har sedan urminnes tid med alla
upptänkliga medel förts ett verkligt utrotningskrig
och härvid är det icke enbart roffåglarna eller de
matnyttiga fåglarna, som fått sätta till lifvet,
utan ofta har man dödat endast för nöjet att döda,
hvarpå de stora jakterna på de icke flygfärdiga
ungarna vid hägerkolonierna i Blekinge och Skåne
kunna lämna exempel.

För många fågelarter har borttagandet af äggen varit
en af de förnämsta orsakerna till utdöendet. Ännu för
ett par år sedan bedrefs äggplundringen på den lilla
ön Kåreholm vid Öland, där ett trettiotal fågelarter
(såsom bergand, skrattmås, rödnäbbad tärna, brushane,
roskarl, tofsvipa, rödbena, kärrsnäppa) i bortåt tusen
individer häcka, i den utsträckning, att befolkningen
i grannskapet samlade ägg i potatiskorgar bland annat
till svinföda.

På allmänt eller enskildt initiativ ha flera områden
med rikt fågellif redan blifvit skyddade. 1899,
således flera år tidigare än naturskyddsrörelsen
börjat hos oss, bildades en förening för att skydda
den rika fågelvärlden på holmen Måkläppen vid Skanör,
och liknande föreningar bereda skydd åt fågelfaunan
på kusten kring Malmö och Limhamn.

På Stora Karlson vid Gotland, den enda plats i vårt
land, där man kan tala om verkliga fågelberg och
det enda ställe, där sillgrisslan häckar i Sverige,
ha fåglarna sedan 1887 genom den s. k. Karlsöklubben
i tämligen stor utsträckning åtnjutit skydd.

Att det icke endast är synnerligen tacksamt, utan
äfven gifvande att taga sig an sjöfågeln, framgår
däraf, att vid Svenska högarna i Stockholms skärgård,
där då man för omkring femton år sedan började skydda
ejdrarna, endast funnos ett tjugutal par, 1906 funnos
icke mindre än 1,460 par, och dun insamlades för 240
kronor. Genom skydd af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:58:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1912/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free