Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanoner, låg redo att försvara Sveriges kuster. Med
berättigad stolthet kunde Hans Wachtmeister peka på sitt verk
och förklara, att nu var Sverige Östersjöns herre.
Stadens historia efter grundläggningen är historien om
ett stadigt, om ock långsamt framåtgående, men också om
ekonomiskt betryck och stora vedervärdigheter, särskildt
under krigsåren på 1700-talet. 1710 besatte danskarna
Karlshamn och hotade därifrån Karlskrona. Visserligen
förskonades den dyrbara anläggningen från att falla i fiendehand,
men krigets tunga drabbade hårdt både landsbygden och
städernas befolkning. Och vid samma tid hemsöktes
provinsen af en ännu farligare fiende, pesten, som från
Östersjöprovinserna kommit öfver till Sverige. En nyare
författare1 uppgifver antalet af dem, som i Bleking bortrycktes
af den hemska farsoten, till omkring 16,000; i Karlskrona
skall enligt Fryxell sjukdomen hafva skördat 800 personer
inom 3 veckor, och en annan författare2 säger, att »de i
pesten dödes antal räknades endast i Karlskrona till 7,000».
Stadens bebyggande gick emellertid under fredsåren på
1700-talet, trots härjande eldsvådor och svåra farsoter, raskt
framåt. Antalet
tomter uppgifves i slutet
af 1700-talet hafva
utgjort omkring 1,400,
och befolkningen hade
ökats till 10- a 11,000
personer. Gustaf III:s
lifliga intresse för
Sveriges sjöförsvar och
hans bemödanden att
sätta flottan i ett
krigs-dugligt skick
framkallade en storartad
verksamhet i Karlskrona.
Men denna
verksamhet höll på att
afbrytas af en förskräcklig
olycka, som på sommaren 1790 drabbade staden. Då
utbröt en eldsvåda, som lade en stor del af staden i aska.
1 Axelson, Bidrag till kännedomen om Sveriges tillstånd på Karl XII:s
tid, sid. 98. Visby 1888.
2 Gynther, Blekings historia och beskrifning, sid. 175. Sthlm. 1847.
NORRA KUNGSGATAN MED JÄRNVÄGSTUNNELN.
D. F. Källman fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
