Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ÖSTGÖTAKYRKOR
af SIGURD ERIXON
stgötaslättens resliga kyrktorn, stickande upp
ur gröna dungar eller aftecknande sig mot
himlen vid horisonten, draga fantasien till sig
och ge landskapet något af sin anda. Med
århundradena har äfven naturen liksom
tvingats in under kyrklig ordning. De gamla
tornen ha sett skogarna försvinna eller glesna, de ha sett åkrar
och ängar utbreda sig allt vidare omkring; en dunge af
löfträd växer upp omkring dem, förbindande dem med
sjålfva landskapet och betonande naturens underdånighet.
De behärska slätten.
Hvad afsikt hade nu de gamla byggmästarna med sina
kyrktorn? Man har framhållit, att kyrkorna ofta byggdes
med tanke på försvaret och att tornen — såsom vanligt
vid medeltidens borganläggningar — spelat en viktig roll
därvid. Äfven om man erkänner att dylika hänsyn
verkligen gjort sig gällande vid exempelvis rundkyrkorna (i
Östergötland Vårdsberg och Tjärstad (f)) och vid
anordningar som vid Ask och Källstad med tornet öfver
långhusets östra del, behöfver detta icke omfatta det stora
flertalet i annan mån än att de — liksom ju äfven ofta
boningshusen — kunde och ibland också fingo tjäna ett dylikt
ändamål. — Tanken på klockorna har väl knappast heller
spelat någon roll under denna tid. Klockor blefvo först
långt senare vanliga, och de upphängdes då oftast i
trästaplar på kyrkogården. Ännu på 1700-talet förekommo
klockstaplar vid de flesta kyrkor i Östergötland, ibland af
tradition, trots att torn fanns, ibland som »nödhjälpsstapel»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
