Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till för några år sedan, då åskan slog ned i tornet, som
råkade i brand, hvarefter en ny, kopparklädd huf uppsattes.
Om kristendomens införande i Östergötland vet man föga,
INTERIÖR AF FURINGSTADS KYRKA.
men 1140 hade landskapet ordnad stiftsstyrelse. Troligen
utgick missionerandet från Västergötland, hvilket stämmer
bra öfverens med att de äldsta kyrkorna äro så talrika i
väster. Dessa kyrkor ha långhus och lägre korbyggnad
med absid — en halfrund utbyggnad på korets östra gafvel.
Som förut sagts, ha de också vanligen torn i väster. De
tillhöra i hufvudsak 1100-talet. Jag ämnar icke gå
närmare in på denna grupp kyrkor utan nöjer mig med att
dröja vid en, som kan tjäna som en god typ för
flertalet bland dem: Kaga, hvars hvita torn lyser mot Roxens
blånande yta nära Svartåns utlopp. Det som gifver denna
berömda kyrka dess härlighet är, förutom de väl
proportionerade delarna, det smärta, med lisener och
rund-bågefris prydda tornet och dess höga, fina spira,
målningarna i det inre. De tillhöra två olika tidsperioder. De
äldsta från romansk tid äro synliga ofvan hvalfven och
tillkommo före dessa, medan kyrkan hade trätak. Man
ser där rester af med mörka konturlinjer uppdragna
helgon-och apostlagestalter, som i stela ställningar och med
händerna i förklarande poser med stora ögon stirra mot him-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
