Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finns bara ett fel med den stadens läge: sjön skulle gå
ända intill den och icke lämna ett litet stycke åker, innan
staden börjar.
Vi togo in på det hotell, som bär det mest karakteristiska
namnet: »Hotell Brahe.» En del af pojkarna inlogerades,
något primitivt, i dess brygghus, ty »dem var icke rum i
härbärget», men de funno sig bra ändå. För resten fingo
de använda kvällen till att på egen hand ströfva omkring
och se sig om. Färdledarna hade för aftonen mottagit
inbjudning till — stadens litterära storhet, Axel Lundegård!
Naturligtvis — höll jag på att säga, ty läsaren har redan
kommit underfund med, att denna färd hade karaktären af
ett slags litterär pilgrimsresa, och upphört att förvåna sig.
Här i Lundegårds synnerligen vackra hem tillbragte vi en
intressant och minnesvärd kväll, men beskrifningen däraf
kan jag hoppa öfver, ty här voro vi såsom privatpersoner,
ej såsom färdledare. Alltnog — sedan vi inte utan
svårighet till sist slitit oss ifrån samspråket med en rikt
be-gåfvad och älskvärd människa, som man blir glad, när
man tänker på — som fallet är med allting i Gränna! —
samlade vi dagens rika intryck i en stunds lycklig
meditation uppe på berget. Nu hade den bleka försommarnatten
dämpat alla dagens färger: den vida vattenytan speglade
himlens blekhet, och under berget kurade den lilla staden
skymning.––––––-
10 juni. Hela dagen därpå med ty åtföljande natt tillbragte vi på
Visingsö — i enlighet med vår plan att så här vid resans
midt bestå oss en hvilodag.
Vi följde alltså kl. 1/2S på morgonen med ångbåten »Södra
Vättern» öfver till ön och landstego efter en half timmes
resa vid Visingsborgs ruin, där Turistföreningens tjänstvilliga
ombud, organisten Aldén, var oss till mötes.
I förbifarten togo vi det gamla braheslottets lämningar
i ögnasikte. Hvad som finns kvar af det en gång så
storartade byggnadskomplexet är ju hufvudsakligen en af
flyglarna, men äfven denna utgör i sitt ramponerade skick
en ståtlig ruin, om ock de nyligen till murresternas
bevarande nedhuggna träden inne i densamma för några år
sedan gjorde den ännu mera pittoresk.
Därpå togo vi vägen till den ett kort stycke därifrån
belägna Brahekyrkan och gingo igenom den med herr
Aldén som förare. Den är ju ganska egendomlig både
utan och innan. Tornspiran påminner om en smidd
plåtljusstake i allmogestil. Det inre nedtynges af en mörkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
