Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söndersliten af en kula och förblödde. Lievens porträtt
fanns ännu vid senaste arfskiftet på Vik.
Hedvig Horns sonson, Karl Gustaf v. Lieven, byggde 1751
det nuvarande boningshuset därstädes, en i jämförelse med
slottet låg stenbyggnad, rymlig och bekvämt inredd. Här
samlades under kommande århundrade betydande
konstskatter. Tafvelsamlingen, nu skingrad, har innehållit verk
af Rembrandt, Ruysdael, Durer, Dirk Hals, van Dyck,
Jordaens, Palma il Vecchio, von Goyea, Ehrenstrahl m. fl.
och porträtt af Mijtens, Mierevelt, Scheffel, David och Per
Krafft d. y., Lundberg, Pasch, v. Breda, Södermark och
många andra. Öfver de betydande pergaments- och
handskriftsamlingarna är förteckning tryckt i Historiska
handlingar, del 4.
Under grefve Hans Henrik v. Essens, fältmarskalk och
ståthållare i Norge, samt under hans son grefve Gustaf
v. Essens tid inföllo Viks glansdagar. Då anlades den
stora parken, omkring 100 tunnland i omkrets, då refvos
en del gamla träbyggnader, som missprydde, då ökades
»stenhuset» med flyglar och själfva slottet undergick år
1858 en reparation under ledning af professor Scholander.
Taket förändrades härvid och en
riddarsal inreddes i öfversta
våningen. I denna samlades en stor
mängd gamla dyrbara möbler
och husgeråd, en af 650 nummer
bestående vapensamling samt en
betydande samling
stenåldersminnen, keramik, dyrbart
porslin af alla slag, venelianskt glas
och silfverpraktpjäser.
En detaljerad skildring af dessa
samlingar, som gömde månget
dyrbart historiskt minne, är ej
här på sin plats, nu då de alla
äro skingrade. Slottet står öde
och tomt, väntande på den nye
ägaren och hans, som det
sä-ges, rika konstskatter.
Sista gången jag såg Vik var en höstdag, en strålande
vacker dag. Vildvinet klädde de skrofliga murarna i
lysande guld och purpur, i trädgården sträckte knotiga gamla
grenar knippen af röda äpplen mot en klarblå himmel,
så hög och blå som den endast är en septemberdag. På
STORA GÅRDVAREN PA VIK.
Förf. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
