Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I FINNSKOGEN
af ERIK BERGENDAHL
»Långt i fjärran ödemarkens
Vindomsusade, förgätna
Sorgsna mo vid insjöns stränder
Och den höga åsens branter
Står en koja, gömd och ringa.
Låg är kojan, hög är furan,
Högt är forsens dån, och mäktigt,
Mer än alla mänskotankar,
Slår naturens stora hjärta.»
id tanken på finnskogen komma dessa den
finske skaldens ord osökta för minnet och i
samband härmed ställes alltid en mängd fabler
och sägner om finnarna, dessa odlingens
pio-niärer, som utgöra dessa så sent befolkade
ödemarkers första bebyggare.
För ögat skymtar en bild af några bolmande rökstugor,
klumpigt hopfogade af urskogstimmer, svedjeeldar, som
kasta sina röda eldtungor upp emot skogens jättar, och
några sträfsamma, idoga utvandrare från hinsidan
Botten-hafvet, hvilka så sin säd å de svarta svedjorna samt
med jakt och fiske arbeta för sitt knappa bröd, fjärran från
sin hembygd, »de tusen sjöarnas land».
Om också under senare tider svedjelanden fått gifva vika
för mera ordnade jordbruksförhållanden och de svarta
ryggåsstugorna måst lämna rum för de rymligare och bättre
»svenskstugorna», kunna dock ännu i våra dagar påträffas
spår efter en främmande kultur i skogarnas djup, på samma
gång som i befolkningens anletsdrag ännu kunna spåras de
14 Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
