Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hansa». Den gången hade han dock såtillvida fel, som
det i stället var ofvanbemälda »A. Wicander», som om en
stund nalkades, insvept i den förföriska doften. Och när
vi nu på sistone begynte tvifla på Gotlands befintlighet,
så började han till vår outsägliga lättnad känna, att det
luktade Gotland. Och mycket riktigt, vid l/2 Il-tiden
glimmar det plötsligt till förut om styrbord, då vi äro på
toppen af en våg. Ljuset försvinner för några minuter. Vi
tro det vara än en lanterna på ett rullande fartyg, än en
blott synvilla, men så småningom återkomma ljusglimtarna
alltmer regelbundet och det blir allt tydligare, att de
härröra från en blänkfyr, Stenkyrkehuks. Alla planer på att
vända kastades genast öfver bord, och i betydligt
hoppfullare stämning sattes kurs på ljuset. Vid 12-tiden började
landkonturen framträda ur mörkret, och snärt konstaterades
densamma tillhöra Stenkyrke sockens klippiga strand.
Glada i hågen gjorde vi en 90° gir åt babord och
länsade i en sjusjungande fart längs Gotlands norra kust för att
nå Fårösund, där vi ville rasta. Kl. 1,2 0 f. m. passerades
Hallshuks fyr och kl. 3 precis Svingrundets prick, där
vi hade att gira styrbord ned genom Fårösunds norra
inlopp, d. v. s. en fart af nära 7 knop med vår lilla båt.
Men nu, då spänningen var öfver och trötthet och köld
togo ut sin rätt, iddes man inte elda upp sig till någon
nämnvärd entusiasm öfver den goda seglatsen utan
koncentrerade allt sitt intresse på sängar, varm mat och torra
kläder. Att dagen nu började bryta fram observerades
knappt, och ej ens den infernaliska motvind, som mötte i
det trånga inloppet och försökte förbittra de sista stunderna
af öfverseglingen, förmådde frammana det ringaste eko af
den vältalighet, som i så särskild grad präglat vår
skärgårdssegling.
Ändtligen, kl. 4,2 0 f. m. den 29 juni äntrade två
stelbenta sjöhjältar upp på Fårösunds brygga, och länge dröjde
det ej, innan »Nya Hotellet» var stormadt och den
rättfärdiges sömn hade förvisat de utståndna vedermödorna
till det omedvetnas värld.
Att vi sedan kvarhöllos i Fårösund af storm och dimma
till den 1 juli och efter alt ha öfvernatfat i en fiskarbod
i Bajens fiskläge söder om Slite ändtligen den 2 kl. 9 på
kvällen anlände till Ljugarn, mottagna med hurrarop af
en till dans på bryggan församlad menighet, tillhör
visserligen den lyckliga afslutningen af vår resa men torde ej
bjuda på något af intresse för den utomstående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
