Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förutsättningen för dessa klippblocks-njallah är naturligtvis,
att tillgång finnes på väldiga block med plan öfveryta och branta
eller lodräta sidor. I detta fall finnes i hela »Fennoskandia»
ingen så typisk trakt som den nämnda i St. Lulesjökedjan.1
För att komma upp till njallan, vare sig den hvilar på en
påle eller ett klippblock, måste lappen gifvetvis ha något slags
stege, och naturligt är, att denna i
mera besökta trakter undangömmes
så väl som möjligt — och i konsten
att gömma äro lapparna riktiga
mästare. Stegen utgöres i de allra flesta
fall endast af en stark stock med
trappvis inhuggna fotsteg. I södra
lappmarkerna är den dock måhända
oftast tämligen lik en vanlig svensk
stege.
I närheten af och kanske helst i
skogen, något nedanför vår- och
höst-vistena, finner man ock stundom ett slags öppna, ehuru med tak
försedda skjul af det utseende som bilden visar. Enligt uppgift
heta dessa på lapska puoggi. Såsom synes hafva ock dessa
gärna en eller flera stödjepelare rotfasta. De äro afsedda för
saker som ej äro begärliga för rofdjur, såsom gamla pälsar och
koltar, renskinn, fållar, vinterhandskar, skidor, tomkaggar m. m.
Vid fiskevattnen finnas liknande, där näten utgöra det
väsentliga innehållet.
Af helt annat och lättare slag äro de många praktiska
inrättningar, som man finner utanför kåtan vid ett lapskt
sommarläger. I sin enklaste form äro dessa bildade af 3 stänger,
ställda såsom ett gevärskoppel och behängda med klöfje-»kisor».2
De kallas »suonger». Andra äro större, stödda på flera pålar
samt försedda med horisontellt liggande stänger för uppläggning
af hvarjehanda utensilier. Dessa öfvertäckas ofta med gamla
säckar o. d. Vid skogslappläger (t. ex. Årsskr. 1892, sid. 13) ser
man vanligen ansenliga och väl byggda sådana »luovvi».
Liksom lapparnas lefnadsvanor, bostäder, klädedräkt och
or-namentik förete en mängd synnerligen intressanta och viktiga
olikheter, som i många fall äro — och i synnerhet förut varit —
stamskiljande, så torde nog ofta ock vara förhållandet med
deras sätt att ordna upplagen af de matvaror och utensilier, som
1 Endast i Uralbergen, nedanför det höga Bolchoi Taganai har jag
sett en alldeles likadan, storartad förklyftning.
2 Dylika ses på flertalet fotografier från lappläger, t. ex. i
resehandboken Lappland, s. 144.
»PUOGGI». F. Svenonius fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
