Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURISTFÖRENINGEN OCH
HEMBYGDSVÅRDEN
af J. G. ANDERSSON
et land, som för några årtusenden sedan
beboddes af våra äldsta kända föregångare,
sten-åldersfolken, var förvisso i mångt och mycket
olikt det nutida Sverige.
Det var ett mindre land. Boplatserna vid
Aloppe i västra Uppland med sin rikedom på sälben och andra
tecken till hafvets närhet lära oss, att Mälarprovinserna vid
denna tid till största delen doldes under Östersjöns yta, och
det nyligen gjorda märkliga fyndet af en väldig boplats på
Ingarön visar, att det yttersta glesa hafsbandet under
stenåldern låg helt nära utanför det nutida Stockholm.
Stenålderns nordbor lefde under ett mildare luftstreck
än det, som förunnas åt nutidssvenskarna. De
värmeäl-skande ädla löfträden bildade talrika bestånd långt upp i
det norrländska kustlandet, där nu barr- och björkskogar
äro allenarådande. Enligt forskningens senaste resultat har
värmetiden möjligen varat ännu in under bronsåldern, och
en del gamla ortnamn vittna om löflundar, som blifvit
förträngda af de mer köldhärdiga barrskogarna.
Stenålderns Sverige var framför allt ett jungfruligt land.
Fornfyndens anhopning invid de gamla kustlinjerna visar, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
