Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURISTFÖRENINGEN OCH HEMBYGDSVÅRDEN. 27
imponerande och helgjuten stadsbild, får man sannerligen
ej begära mycket af det under vida ogynnsammare
förhållanden arbetande småhemsbyggandet.
Nya samhällen växa alltjämt upp till röriga och oroliga
byggnadshopar, och det behöfves förvisso endast, att det
åter blir goda konjunkturer inom byggnadsbranschen för
att spekulationsbyggaren åter skall göra sig bred med sina
tarfliga högfärdslater.
Jag har hittills endast berört urartningen inom
hembyggnadsverksamheten. Liknande företeelser, vanvård af
den utsmyckning fäderna gåfvo de gamla bygderna,
liknöjdhet för skapandet af nya skönhetsvärden, ett vida
ut-bredt försvagande af hembygdskänslan, kunna spåras på
många områden. Jag skall nöja mig med att anföra ett
enda exempel.
Ett storvulet drag hos 1600-, 1700- och 1800-talens
svenskar var deras månhet att pryda sina gårdar med
parkanläggningar och alléer af ädla löfträd. Detta intresse har
väl från början kommit utifrån och sedan öfver slott och
herresäten nått ned till
de gamla
bondgårdarna, där man gärna
hade åtminstone en
oxel, en lind eller en
ek vid stugan och en
rad af träd efter
bygatan. Dessa
anläggningar, som nu i
ålderdomlig höghet hägna
de gamla gårdarna, ge
åt bygderna en
oskattbar prägel af
burgenhet och kultur, och det är till väsentlig del tack vare dem
som våra herrgårdar ligga så förunderligt väl invuxna
i landskapet.
I vår tid planterar man säkerligen relativt vida mindre
parkträd än t. ex. i början af förra århundradet. Bygg-
LÄRARBOSTAD VID BJÄRKA-SÄBY.
ÖSTERGÖTLAND.
J. E. Thorin fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
