Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 .1. G. ANDERSSON.
Nu är det hög tid, att vi få till stånd en organiserad
folkrörelse för vårdande och utvecklande af den enkla skönhet,
som af ålder präglat de svenska bygderna. Denna
hembygdsvård bör tydligtvis samarbeta med å ena sidan
naturskyddsrörelsen, å den andra fornminnesvården, och det blir
för densamma en viktig uppgift att värna den mångfald
af kulturminnen, särskildt från senare tider, som ej äro
genom lag fredade.
Men i motsats till natur- och fornminnesskyddet, som är
uteslutande konserverande, har hembygdsvården en mycket
vidare, nydanande uppgift. Det är af största betydelse att
vi klargöra, först för oss själfva och sedan för alla dem,
hvil-kas intresse vi vilja vinna, att det måste blifva ett arbete
ej för det förflutna utan för framtiden. Af arfvet från
gångna tider skola vi vid nydaningsarbetet utnyttja det,
som äger beständig giltighet: den lugna och rediga
planläggningen, krafvet på ändamålsenlighet och hemtrefnad,
känslan för samhörighet med grannarna, förståelsen för
bebyggelsens samband med landskapstypen. Men vi må
väl akta oss att ej göra hembygdsvården till ett vurmeri
för allt gammalt. Visserligen böra vi pietetsfullt bevara
och vårda minnesmärkena af fädrens vackra byggnadskonst,
men vi skola ej i tid och otid anbringa de gamla typerna
och mönstren vid byggnader, som tjäna rent moderna syften.
Tvärtom böra vi tänka så högt om framtiden, förebådad af
den byggnadskonstens renässans, som vi skönja på många
håll, att vi tilltro den att utfinna nya, vackra former för de
kraf på ljus, frisk luft, jämn värme och allmän komfort,
som betecknar vårt släktes stora framsteg framför äldre
tiders i hygieniskt hänseende mycket bristfälliga bebyggelse.
Det yttersta och högsta målet är, att vi blifva oss själfva
nog, ett tryggt och rotfast släkte, som utan oäkta
högfärds-låter utdanar byggnadsformer, hvilka troget svara mot våra
lifskraf och hvilka en gång skola blifva vårt släktes
särmärke inför framtiden.
Vår tid arbetar i industrialismens tecken, och det kan
omöjligen vara berättigadt att, som en del vänner af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
