Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÄR URTID OCH FRAMTID MÖTAS. 85
Genom detta slags Brattsystem, — infördt och
praktise-radt tidigare än dr Bratts planer framkommit åtminstone i
den offentliga diskussionen — uppnåddes dels en mycket
god ordning i samhället — ty mistningen af
»spriträttigheterna» är ett kännbart straff —dels också att langarnas
marknad blifvit om inte död, dock betydligt flau och
ingalunda lockat något större antal af denna sorts affärsmän
att konkurrera om Porjusarbetarnas aflöningar. — För att
vid helgerna icke den absoluta alkoholmängden skall stiga
för högt, när då en stor del af arbetarstammen på en gång
förser sig, nedsättes pro tempore maximikvantiteten pr man
till tre a två liter. På så sätt bli t. o. m. jul-, nyårs- och
midsommarfyllorna måttliga.
Men att arbetschefen utan minsta bråk kunnat
genomföra en dylik ordning, det visar, att han har hand med
sitt folk.
Det är inte spriten, som vållat svårigheterna i Porjus,
men maten. Det har visat sig synnerligen svårt att få
marketenterifrågan löst på ett tillfredsställande sätt, och den
saken har åstadkommit den enda oro i lägret, som finns
att anteckna i samhällets historia. Matpriserna måste ju
hållas ganska lågt, trots det vissa varor, — de som dra
dryga frakter, — stå högt öfver det för Sverige normala.
Den första entreprenören, —ty man härefter misslyckade
försök med flera mindre måst lämna hela mathållningen
åt en enda person, för att en större affär skulle kunna klara
* ;hvad flera småföretag aldrig skulle gå i land med, — gick
i konkurs. Den andra voro arbetarna inte nöjda med; trots
det han icke tog mer än 1,5 0 pr dag, ansågo de att han
skodde sig på deras bekostnad, — och konflikten hotade
att antaga otrefliga former.
Chefen måste nu ingripa och bad arbetarna själfva välja
ett råd för att gemensamt med ledningen ordna matfrågan.
Men arbetarna ville inte, och under tiden gick
entreprenören, som de hade ansett för en så lysande affärsman,
samma väg som företrädaren. Detta samt arbetschefens
välvilliga men mycket fasta uppträdande dämpade oron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>