Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMOGEHEM I SKYTTS HÄRAD. 107
vändarer och högfärdiga röda pioner bredvid vackra men
enkla »forklagres». Den kvinna, som i väfven dristade
randa sina förkläden i likhet med dessa gräs, skulle, enligt
här gängse folktro, antingen bli vansinnig eller också dö
ej långt efter tilltaget. Starkt välluktande växter, såsom
myntha, lavendel, salvia, åbrådd och gubbaskägg, förekomma
här och hvar i trädgårdslanden. Af dessa välluktande
blommor bundo kvinnorna ihop »örtakåster», som de förde med
sig till kyrkan för att ha till hands, när Jäspus, Nickus
och John Blund ville under predikans lopp göra sig
på-minta. Christian IV:s gamla kyrkhammare ville de
nämligen icke gärna göra bekantskap med. Att det emellertid
ej endast var blommor, som mor Ingrid odlade i sin
trädgård, det framgår däraf, alt hon här nedmyllat frön af flera
matnyttiga växter, såsom morötter, rödbetor och
palster-nackor. Vidare hade här utsålts frön af dill, persilja,
kummin och timjan. Små kål- och humleland funnos här också.
Några gamla, knotiga fruktträd samt rips-, stickelbärs- och
hallonbuskar hade äfven blifvit tilldelade en plats i den
lilla haven. Ett lusthus af bok står under en väldig
gammal ek i trädgårdens nordöstra hörn. Efter det ljumma
vårregnets fall var det skönt att nu sitta där och se, huru
de späda, genomskinliga bokbladen lockades att titta fram.
Men som värdinnan nu föreslog, att vi äfven skulle se oss
om på platsen utanför den västra »lågan», voro vi snart
där. Där nere längst i söder vid pileyallen kraxade råkorna
i några väldiga almar, där de hade byggt sina bon. I
närheten flöt en bäck, där vattnet porlade så muntert och
friskt, och på den lilla naturliga ängsbiten där invid gick
gåsamor med sina små, gullgula ungar. Gåskarlen sökte
att med slag af näbb och vingar försvara sina kära mot
några näsvisa, skrattande skator. Ja, här få nog de små,
rara gåsungarna gå i fred, ända till dess att mor Ingrid
själf kommer ut med de långa, nyväfda linneräckorna.
Dessa ligga här 5 a 6 veckor för att blekas, hvarefter de
ersättas af andra oblekta, och så går det undan för undan
hela sommaren. I mitt tycke var här gårdens trefligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
