Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som jag gärna ville bli kvitt. Ett tält, som jag medförde
från Stockholm, visade sig vara alldeles olämpligt,
emedan det var utan golf och yrsnön kunde intränga genom
dörröppningen. Då voro snöhus vida att föredraga och
jag började alltså experimentera med att förfärdiga sådana.
Taket var svårast att bygga. Jag använde därför i början
tältduken till tak, men snart lärde jag mig att bygga
äfven taket af snö. Snöhus äro varma och stå bra emot
stormarna, men äro ganska besvärliga att uppföra. Efter
dagens släp är det intet nöje att bygga sig hus, innan
man får något varmt i sig och får gå i säng. Därtill
kommer att snöhus bli mycket otrefliga vid töväder.
Taket böjes ner mot golfvet, och ingen plats blir öfrig
för den som skall bo i huset. Af droppet från väggar
och tak blir man
dessutom alldeles genomvåt.
Resultatet af mitt
snöhusbyggande blef alltså,
att jag beslöt att bygga
en lätt släde och på
denna ett tält, hvilket skulle
kunna tillslutas så tätt
att inte en snöflinga
kunde intränga i tältet. För
att det lättare skulle stå
mot stormen, borde det
vara spetsigt i båda
ändarna. Dessutom skulle
det vara så högt, att man
kunde stå upprätt i det,
och så bredt att 3 man
kunde ligga i bredd på
golfvet. Jag aftalade med Emil Eriksson, att vi redan
på hösten 1910 skulle träffas i Kraddsele. Där skulle vi
tillverka tältet och sedan fara till fjälls med det och bo
i detsamma.
UTANFÖR VÅRT SNÖHUS. Förf. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
