Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK KYRKOBYGGNADSKONST. 219
icke hade så stor bredd som långhuset hvälfde man redan
tidigt. Sålunda var koret i Lunds domkyrka hvälfdt. Och i
många romanska lands kyrkor,
hvilkas långhus visa spår af att
ursprungligen haft trätak, har
koret från början varit täckt med
ett hvalf af gråstens- eller
kalkstensflisor och absiden (alltid)
med ett hjälmhvalf (d. v. s. i
form af en kvarts-sfär).
Såg man in i en dylik kyrka,
hvilkens små rundbågiga fönster
knappast läto dagsljuset annat
än sippra in, såg man ett
mystiskt halfdunkelt perspektiv fram
emot koret. Ett perspektiv som
ju ytterligare förstärktes och
fördjupades genom
byggnadsdelarnas förträngning — koret var ju
smalare än långhuset, absiden
återigen ännu trängre. Där
framme i blickarnas slutpunkt stod
altaret, kyrkans heligaste, liksom beskärmadt af absidens
famn, prydt med något litet
krucifix, mycket litet, men dyrbart
glimrande i skenet af
altarljusen.
I kyrkans inre alltså ett
uttryck af afskildhet från det yttre,
af samling in emot altaret, at
riktning mot öster. Och det
yttre, där de bastanta murarna
icke brötos af stora fönster eller
dörrar, berättade också om
afskildhet, ett fästningsartadt
skydd omkring det heliga, ofta
med ett kastellartadt kraftigt
MADONNABILD AF SNIDADT,
FÖR-GYLLDT OCH MÅLADT TRÄ I
VIK-LAU KYRKA, GOTLAND.
C. af Ugglas fot.
Arbete af fransk skola på 1100-talet.
DOPFUNT AF SANDSTEN I HÄLLA
KYRKA, GOTLAND. Sörling fot.
Trol. från början af 1100-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
