Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krucifix, ehuru icke å sin ursprungliga plats, synes på tig.
här nedan.) Men mot den mystiska grottartade
stämningen i den förut skildrade typen är ju detta den
tydligaste motsats. Vi stå i en predikolokal! Typens
uppträdande står också i det tydligaste samband med
predikandets begynnande större roll i kyrkorna. Tiggarmunkarna,
franciskaner och dominikaner, som satte predikandet bland
sitt programs främsta punkter, kommo under 1200-talet till
Sverige, byggde kyrkor och blefvo föredömen.
Landssocknarna accepterade med ifver den enkla rektangulära planen.
Hit höra klosterkyrkor sådana som S. Maria i Sigtuna
(sid. 221) och
Skoklosters kyrka. De
äro hvälfda. Men
för
landsförsamlingarna var
hvalf-slagningenännu en
alltför svår teknik.
Där fortlefva
trätaken länge, dock
började man tidigt,
redan i förra delen
af 1200-talet,
hvälf-va de gotländska
kyrkorna (se fig.
sid. 225).
[-Tiggarmunkkyrkornas-]
{+Tiggarmunkkyr-
kornas+} plan, med
särskildt kor,
smalare än långhuset
men utan absid,
är en mellanform
mellan 1100-talets
rika plan och den rent rektangulära.
Denna senare form har kraftigt rekommenderats genom
en munkarkitektur, som är äldre än tiggarmunkordnarnas
— cisterciensernas. Dessa började bygga sina präktiga
VECKHOLMS KYRKA, UPPLAND. A. Williamsson fot.
Altaret prvdt med ett nederländskt altarskåp från
början af 1500-talet, däröfver ett krucifix från 1400-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
