Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en våldsam eldsvåda, hvilken ödelade icke mindre än 34
gårdar och gjorde 800 personer husvilla. Ständerna
beviljade den så svårt hemsökta staden ett byggnadslån på ett
hundra tusen rdr. De afbrända delarna blefvo prydligt
uppbyggda och på
åtskilliga af de
afbrända tomterna
uppstodo vackra
planteringar. I
samband med denna
nya omplanering
påbörjade man
äf-venledes vid sagda
tid raserandet af de
gamla
fästningsverken. K. M:t hade
nämligen redan
1843 förklarat att
Kristianstad skulle
upphöra att vara
fästning. Det drog en afsevärd tid, innan detta arbete blef
afslutadt. Vid norra sidan är ännu en del af vallarna i
behåll, så att man kan få en ganska god föreställning
om huru desamma sett ut. Man må hoppas att dessa för
framtiden bli bevarade.
Som en viktig märkesdag i stadens utvecklingshistoria
få vi nämna den 29 juli 1865. Då öppnades nämligen
Kristianstad—Hässleholms järnväg, hvilket skedde under
stora högtidligheter. Sedan dess har den ena järnvägen
efter den andra dragits dit, och det finnes väl knappast
någon stad i vårt land som i förhållande till sin storlek
och folkmängd har så många järnvägsförbindelser som
Kristianstad. Dessa hvar på sitt sätt utmärkta förbindelseleder
ha bidragit till att staden blifvit den medelpunkt för handel
och samfärdsel inom denna del af provinsen, som stadens
grundläggare afsåg och som vi redan från början betonat.
Byggnadsverksamheten har under de senare åren varit
teatern. Atelier Tapper fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
