Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN ÅNGERMANLANDS KUSTTRAKTER OCH DERAS SYDBERG. 27?
tanke borde kunna sluta sig till. Ty är det icke öfverallt
eljest så, att kustlandet är en försmak af hvad som komma
skall där innanför? Norges fjordar äro ju portar in till
fjälldalarna, Hallands långgrunda, sandiga stränder äro en
tydlig yttring af det flacka inlandet, och Stockholms
skärgårds pittoreska virrvarr är blott ett stycke småkuperad,
mellansvensk natur, satt under vatten.
Hvad är det då, frågar man, som utmärker
Ångermanlands skärgård framför våra öfriga? Till svar ber jag att
än en gång få citera samme författare: »Först och främst
är naturen ståtligare. Bergen äro vida högre än vid vår
östersjökust i öfrigt och lida icke af samma fel som där,
att alla vara ungefär jämnhöga. Följden af denna växling
i höjd är, att bakgrunden i alla utsikter får ett vida större
djup än i andra skärgårdar och med det större djupet en
rikedom i färgskiftningarna, som i hög grad ökar
landskapets skönhet.» Och samma växling af höga berg och djupa
dalar fortsätter innanför den egentliga skärgården.
Ingenstädes eljest i våra kustlandskap träffar man så höga berg
på så ringa afstånd från kusten som här. Nog kan
naturen på många andra håll vara täckare, mera leende och
pittoresk, men så ståtliga, imponerande, storvulna
formationer som här söker man förgäfves från Haparanda till
Strömstad.
Men det är icke nög med att bergen ge landskapet denna
storslagna prägel; åtskilliga af dem ha äfven att bjuda på
en växtlighet, som förlänar dem ett så stort intresse ur
botanisk synpunkt, att få platser inom Sveriges norra hälft
kunna jämföras därmed. För att kunna klargöra detta är
det nödvändigt att kasta en blick på den svenska florans
invandringshistoria.
Då inlandsisen hunnit afsmälta så pass långt, att en
vegetation kunde existera i vårt land, infunno sig växter af
hufvudsakligen samma slag som i våra dagar träffas i
alpina och arktiska trakter, t. ex. i fjällen eller på
Grönland. Men allteftersom klimatet blef mildare, inkommo
mera värmekräfvande arter, björkskogen ersattes af tall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
