Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM SEKLERNAS UPPSALA. 23
talas om Rudbeckens förmätna koxande efter Guds och
naturens hemligheter.
Tornet är emellertid inte Rudbecks enda ingripande i
Gustavianums historia. Då övervåningen på 1690-talet
höjdes med fyra alnar och inrättades till bibliotek, sedan
det torvtäckta stenhus vid domkyrkans västra ända, som
hittills gjort denna tjänst, visat sig ödesdigert för
bokskatterna, var det Rudbeck, som uppgjorde ritningen. I
denna ombyggnad ingick också en detalj, som gör
Rudbeck väl förtjänt av den äretitel av bibliotekets räddare i
branden 1702, som traditionen och dikten tilldelat honom,
även om hans personliga ingripande vid själva
olyckstillfället mig veterligen icke omnämnes varken av honom
själv eller av någon samtida skildrare. Längs takåsen hade
han nämligen låtit bygga en altan med utgång från tornet,
och endast denna altan gör det förklarligt, att
Gustavianum med sitt spåntak kunde räddas, under det att
domkyrkan och
husen runt, omkring
brunno. Vid denna
tid hade nämligen
Gustavianum i sitt
omedelbara
grannskap såväl
studenthäktet, »prub-ban», som
åtskilliga andra
mestadels förfallna hus,
som på 1730-talet
fingo maka åt sig
för den vackra, till Gustavianum hörande gård, vars mur
och gallerport gamla uppsaliensan ännu minnas.
Gustavianums gård har i sin tur fått maka åt sig för
den nya universitetsparkens buskar och ungträn, och detta
skedde samtidigt med att universitetshuset intog den grund,
där ärkebiskopsborgen en gång legat och där sedan
exer-citiehuset låg. Exercitiehuset var också en av Rudbeckens
GEIJERSGÅRDEN.
O. Halldin fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
