Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄTUNA. 29
sare-Bengt» lät bygga det fordom tornprydda Ekebyholm,
Jakob De la Gardie sitt Jakobsdal, mittbyggnaden av det
nuvarande Ulriksdal; riksskattmästaren Gabriel Bengtsson
Oxenstierna byggde Rosersberg, vars dåvarande utseende
vi väl känna dels genom Dahlbergs bilder i Suecia antiqua
et hodierna, dels genom Gripenhjelms intressanta
Mälar-karta i Kungl, biblioteket. Samtidigt, under 1640-talet,
lät Lennart Torstensson åt sig bygga Ulfsunda slott invid
Stockholm, en av tidevarvets till våra dagar bäst
bevarade slottsanläggningar, och under detta årtionde
uppfördes också av fru Brita De la Gardie Såtuna gård, ett par
mil norr om Uppsala. — Salnecke vid Örsundsbro är också än
i dag ett intressant prov på hur en uppländsk godsherre
bodde under drottning Kristinas tid.
Från det karolinska tidevarvet, den svenska
byggnadskonstens glansperiod, har Uppland inom sina gränser några
av de allra förnämligaste praktbyggnaderna, främst Karl
Gustav Wrangels Skokloster, detta enastående minnesmärke
från vår stormaktstid, som än i dag står väsentligen orubbat,
med möbler, vävda tapeter, målningar, rustkammare,
prydnadsföremål och husgeråd, sådant det beboddes av sin
byggherre. — Inom Uppland ligga vidare Nils Bjelkes Salsta
och Johan Gabriel Stenbocks Sjöö, båda hörande till
Nikodemus Tessin d. ä:s näst det kungliga Drottningholm
ståtligaste skapelser, och under samma tidevarv ombyggdes,
för att endast nämna de förnämligaste, Karlberg, Jakobsdal,
Rosersberg, Örbyhus och Venngarn och erhöllo den äkta
karolinska karaktär, som de än i dag bevara. Från
tidevarvets slut härstammar Karl Gyllenstiernas vackra Steninge.
— Vår förnämsta kunskapskälla i fråga om de uppländska
slotten och gårdarna under dessa nu nämnda tidevarv
utgör jämte byggnadsverken själva Erik Dahlbergs ovan
citerade Sueciaverk samt, vad de vid Mälaren belägna
gårdarna angår, den Gripenhjelmska Mälarkartan från år 1688
med sina i akvarell utförda avbildningar.
Frihetstiden inleddes med den för många svenska gårdar
ödesdigra ryska påhälsningen utefter våra kuster år 1719,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
