Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 GUSTAF UPMARK.
parkerna. Ett prydligt exempel erbjuder den lilla
biblioteksbyggnaden vid Ekebyholm. — På Haga uppfördes under
1780-talets sista år den s. k. paviljongen eller »lilla slottet»,
som med sina marmorkolonner och sin eleganta
inredning utgör ett av de förnämsta proven i Sverige på
novantik arkitektur.
Som prov på uppländsk herrgårdsbyggnadsstil från
1800-talets första årtionde kunna tjäna det av Desprez’ lärjunge
Charles Bassi uppförda Aske nära Sigtuna och
Almarestå-ket med sin tympanongavel och sin kolonnportik. — Ett
årtionde yngre är Rosendals slott på Djurgården, som
utgör det yppersta prov på vad Karl Johanstiden mäktade
i denna art. — Äro nybyggnaderna från denna tid icke
så talrika, så finnas i stället på många av de äldre slotten
karaktäristiska empireinteriörer i behåll.
Till sist må här som prov på 1800-talets smakriktningar
nämnas det stora slottet på Rånäs bruk från 1840-talet,
Hjulsta slott i Enköpingstrakten från 1800-talets mitt, Karl
XV:s Ulriksdal, ordnat under konungens egen och F. V.
Scholanders ledning på 1860-talet, samt den från samma
årtionde härstammande ombyggnaden av Bogesund, utförd
i vad man då kallade »normandisk» stil. Från 1870-talet
härstamma Fånö och Torsåker och från 1890-talet Lejondal,
byggt efter ritningar af I. G. Clason.
:•:
Vi hava i ovanstående kortfattade översikt över
uppländska gårdar från olika tider tvenne gånger haft
anledning att nämna Sätuna i Björklinge socken, Norunda härad,
Uppsala län. Här hade nämligen fru Brita De la Gardie
(† 1645), änka efter riksdrotset friherre Gabriel Oxenstierna
Gustafsson († 1640) på 1640-talet låtit uppföra ett slott,
som ungefär 100 år senare, då riksrådet friherre Otto
Fleming († 1778) ägde gården, efterträddes av det
nuvarande huset, uppfört efter Karl Hårlemans ritningar. —
Båda dessa anläggningar kunna anses typiska för de
tidevarv de tillhöra, tidevarv som äro jämförelsevis ofullstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
