Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I andra trakter, däribland i Uppland, äro staplarna som regel inbrädade med brädhöljet mer eller mindre anslutande sig till konstruktionen. Den öppna formen är den mera ursprungliga. Många nu inbrädade staplar ha stolpar och strävor spånklädda, vilket visar, att de förr varit öppna. Inbrädningen torde dels ha utförts av praktiska skäl, för att bättre skydda stapeln mot röta, dels bero på en smakförändring.
EDEBO KLOCKSTAPEL, UPPLAND. Förf. fot.
Efter denna översikt över huvudgrupperna och deras utbredning skall lämnas några uppgifter om de
uppländska staplarna. Av trätornen förekomma ytterst få bevarade. Av dessa är särskilt Häverö stapel
märklig. Dess bärande delar utgöras av 16 grova stående stockar, som hållas i upprätt ställning av en stolparnas nederdel omslutande knuttimring, som gjorts ytterligare stark genom stenfyllning innanför timringen. I klockvåningen strävas stolparna medelst självvuxna knän, som sitta fyra mellan varje stolppar, så att de bilda runda ljudgluggar. Detta är en mycket ålderdomlig konstruktionsform, som förekommer i stavkyrkorna. Andra staplar, där en sådan konstruktion förekommer, äro Njutånger och Trönö. Stapeln är nu inbrädad, men den på stolparna kvarsittande spånklädnaden visar, att den förr varit öppen.
Bland staplarna av klockbocksgruppen utgöra de inbrädade det övervägande antalet inom landskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
