Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 MARTIN OLSSON.
i konstruktionen ge intryck av ett fullt symmetriskt
byggt trätorn. Så är förhållandet med bl. a. Dalby stapel.
Den största omväxlingen visa huvarna. Det enkla
sadeltaket är mycket vanligt och förekommer tillsammans
med alla former på underredet. Gamla Uppsala, Järfälla,
Herkeberga och Edsbro staplar visa olika användningar
för denna form. Även mansardtak förekomma, så å Lunda
stapel. Om 1500-tals-traditioner tala sådana spetsiga spiror
som den å Dalby stapel. Synnerligen vanliga äro
barockhuvarna med sina mer eller mindre djärvt svängda former.
Täby, Lots och Veckholms staplar visa olika prov på sådana.
Även lanterninhuvarna från 1700-talet äro mycket vanliga.
Täckningsmaterialet på huvarna är spån eller bräder,
och ofta äro hela staplarna spånklädda. Under de senaste
årtiondena ha spånen i sorgligt många fall ersatts med
plåt, vilken helt berövat staplarna deras karaktär.
Mästarna till staplarna äro i de flesta fall okända. Man
kan emellertid i vissa trakter särskilja ganska stora
grupper av staplar, vilka visa så stora likheter, att de måste
tillskrivas samme mästare. En sådan grupp av mycket
karaktäristiska upplandsstaplar finnes i Örsundsbrotrakten
och omfattar bl. a. Giresta, Gryta och Fröslunda staplar. Vid
det noggranna genomgående av kyrkornas arkiv, som utföres
för det konsthistoriska inventeringsverket Sveriges kyrkor,
torde en hel del namn på klockstapelsmästare komma i dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
