Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 NILS LITHBERG.
material, såsom halm eller sågade bräder, kunde takröstet
erhålla en skarpare resning. Det är senast vid 1700-talets
början som takhalmen — i Mälartrakten rörvass — gjort
sitt intåg i Uppland. Numera börjar även denna liksom
de övriga äldre taken försvinna. De hava nu allmänt
ersatts av tegel, spån eller bräder. Det brutna taket,
som man ej sällan ser i Uppland, har troligen börjat
införas vid slutet av 1700-talet efter mönster från
herrgårdarna.
De pittoreska förstugukvistar, som vi träffa t. ex. i
Dalarna, söka vi förgäves i Uppland. Här och där finner
man en öppen förstugukvist, men vanligast äro, i
synnerhet i östra Uppland, de slutna. Här förhöjas de dessutom
ofta i två våningar, så att den övre bildar frontespis åt
vindsrummen eller övervåningen.
Vad som kanske mer än något annat bidragit till att
giva den mellansvenska bondgården dess idyll är de
rödfärgade husen. Ehuru rödfärgande av trähusen i Uppsala
enligt Olov
Rudbeck var vanligt
redan på
1670-talet, synes det
på landsbygden
först under
1700-talets förra hälft
kommit i
allmännare bruk. Ännu
i dag liva de
rödfärgade bondgårdarna det
uppländskalandskapet med sin
kraftiga färgprakt. Och på 1800-talets mitt kallades Häverö
socken såväl för sina gårdars som för sitt rödfärgade
bohags skull »blodröda helvetet».
Den vanligaste fördelningen av rummen i
manbyggnaden var denna. Vid inträdandet ligger mitt för förstu-
BASTU. HAPPSTA, alunda s:n. S. Ambrosiani fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
