Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMSLÖJD I BÄLINGE SOCKEN". 81
den, vilken för 100 år sedan bestods och delvis ännu i dag
bestås den unga bonddottern. Kan den glänsande och
styva korndrällsduk, som den senare erhåller en gång
uppvisas av hennes dotterdotters dotterdotter, lär fallet ej
bli detsamma med någon enda del av den unga
stadsflickans linneförråd, vilket, glänsande och smidigt under
det första och andra året, i sitt femtonde eller tjugonde år
kommer att erbjuda en mycket bedrövlig anblick.
Uppland, av gammalt ett linland, har höga traditioner att
upprätthålla; omedvetet ha bälingeborna i en tid av starkt
och allmänt smakförfall, i en tid, då förfalskad vara nästan
fullständigt utträngt äkta vara, fasthållit vid dessa
traditioner.
I sina vävnader ha bälingeborna framför allt
tillgodosett nyttan. Ryan, rikt utstyrd, var den enda
praktvävnaden av ylle; anspråkslösare uppträda de förnämare
linnevävnaderna, duken och takduken.
De uppländska ryorna äro väl värda ett ingående
studium, en speciell avhandling. I få exemplar finnas de kvar
från 1780-talets senare år. I tillgänglig äldre litteratur
från Bälinge — bouppteckningar från och med år 1743 —
förekomma en eller två ryor i varje gård; ungefär
detsamma är förhållandet i bouppteckningar och
auktionshandlingar från adertonhundratalets senaste årtionden. Numera
finnas gårdar i Bälinge, som icke ha någon rya att
uppvisa; däremot äga äldre gårdar ofta två, någon gång tre ryor.
Före adertonhundratalets mitt tycks man mera allmänt
ha förstått konsten att »nocka» en rya. Det är ungefär vid
50-talets början som den ännu mycket omtalade, skickliga
väverskan Lisa Sköld, oftast kallad Sköld-Lisa, uppträder
som allmänt anlitad väverska. Enligt en tillförlitlig uppgift
skulle antalet av de ryor hon vävt ha uppgått till omkring
120.. Samtidigt med henne levde änkan Lina Sundin, ofta
omtalad som skicklig väverska, men icke på långt när så
allmänt känd som Sköld-Lisa, vilken ofta mottog
beställningar utom sin egen socken. Såväl förmögnare
husmödrar som yrkesväverskor omtalas i samband med senare ryor.
6. Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
