Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMSLÖJD I BÄLINGE SOCKEN. 83
»rödlistig» eller »blålistig», avsedd att vid bröllop och
begravningar som päll smycka taket, alla dessa vävnader
kunde vävas »utan vind», d. v. s. i tuskaft. Huvudförrådet
av lakan och handdukar var däremot »vindstiget», skäftigt.
För dukar, servetter och ofta även handdukar användes
den rikare mönstringen av enkla eller dubbla gåsögon.
Växtfärgningen tycks man i Bälinge, i trots av i övrigt
stadigt fasthållande vid gamla vanor, tidigt ha lagt bort.
STYCKE TILL HÖGMÖSSA. ORIGINALET I NORDISKA MUSEET.
På en del färger, gult, grönt, svart och grått, kan man ännu
giva noggranna beskrivningar, medan färgningen av den
äkta och vackra blå färgen, byttblått, ej sällan ensamt använd
för en ryas spegel, numera tycks vara fallen ur allas minne.
Det är omkring 1800-talets mitt en mera genomgripande
förändring gör sig märkbar i bälingekvinnornas dräkt, en
förändring, vilken dock långt tidigare ägt rum i
angränsande socknar. Ännu på 40-talet bäras de randade eller
rutade livstyckskjolarna, men endast till vardags, och endast
till vardags går man i särkärmarna. För helgdagsdräkten
ha de granna kjortlarna och tröjorna, vilka i 1740-talets
bouppteckningar stå upptagna bland »Hustruns Kyrkio
Kläder» eller »Qvins Gångkläder», fått vika för en svart
klänning. Stycke och »myssa», det förra ofta av förnäma
vadstenaspetsar, halskläde och förkläde av siden eller tyll
kunde dock göra även denna dystra dräkt intagande
vacker. Men med 50-talet försvinna även dessa dräktdelar;
»myssan» för att under den närmast följande tiden, sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
