Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det skrivet: Tuvattnet — en rätt typisk fjällby, även den vackert belägen. Hos vårt blivande värdfolk, d.v.s. i vars fäbodvall vi skola logera, vila vi nu i »fem minuter» och släcka törsten, som till följd av packningarna och den branta vägen är olidlig i den starka värmen. — Ett litet intermezzo, tyvärr alltför betecknande, kan jag ej underlåta att nämna från denna vilostund. Som gårdens kreatur ännu ej voro förda till fäbodarna, anhöllo vi att någon gång i veckan få ett par liter mjölk uppskickade till vår bostad i fjällen. Som lämplig bärare för denna halvmilatransport föreslogo vi husets 13- à 14-årige son. Modern svarade på denna hövliga begäran: »De’ beror väl på om ’en vill själv.» Fadern, tydligen generad över detta tecken på ringa makt, gick ut och talade vid sin herr son, och saken ansågs uppgjord. Kvällen därpå hade vi mycket riktigt vid vår hemkomst från skogen en mjölkkruka oss till mötes, och vi högaktade pojken. Då vi sedermera skämtade härom med gumman, kom tvärt det stolta svaret: »De’ va’ väl int pojken som gick, int’.» Och sannerligen hade inte pappa själv fått trava i väg. Roligt se, att barnen så väl förstå att uppfostra sina föräldrar!
I fäbodvallen ordnade vi åt oss så gott sig göra lät, nio man i en liten stuga. Jag överlämnade utan avund de fyra s.k. dubbelsängarna åt mina åtta följeslagare och föredrog att ligga rak på golvet. Jag vet ej vad slags dvärgar dessa »snarklådor» äro avsedda för, ty aldrig har jag sett en ordinär karl kunna sträcka ut sig i dem. Och som jag har mer än ordinär längd, aktar jag mig noga för dessa pinobänkar. Emellertid har »Ol Pers buan» — så är fäbodvallens namn — ett högt och vackert läge på södra sluttningen av det i öster och västier långt utsträckta Tjärnåfjället. Högsta toppen ovanför fäbodvallen når visserligen knappt 800 meters höjd över havet, men man har icke desto mindre en storartad utsikt över ansenliga vidder med fjäll och sjöar. Vägen från fäboden upp på fjället är lätt att gå, Såväl botanisten som zoologen finner där många glädjeämnen. Jag behöver blott nämna förekomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
