Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM BRÅVIKEN. 171
skald så lycklig i sin amour, att allt omkring honom blev
till skimmer och jublande mystik; han hörde blommorna
viska hemligheter och han lyddes till »sephirens ljumma
fläkt». Snabbt löpte
hans vita gåsfjäder
över papperet, hans
verser blevo till en
hymn över ljusa
makter, över
kärlekens berusning. Så
föddes här i dessa
vackra
omgivningar »Lycksalighetens ö».
Och genom hela
hans liv skulle
denna skönhetsdröm, genomlevd under lyckliga dagar vid
Bråviken, dallra och tjusa. Långt fram i tiden, sedan
han på sin älskades kallnade läppar tryckt en sista kyss,
skrev han till den hädangångna följande rader:
»Förnim då dessa ljud från fordomtima
Och le emot dem med en ängels tår.
En himmelsk sommardröm ur jordisk dimma
De bringa med sig från vår kärleks vår.
En morgonbild, vars färger återglimma
Den strand, där kaprifoliehyddan står,
De marmorbrott, de fagra vikars ängar,
Där jag för dig slog ännu unga strängar.»
Längst ut mot havet och på gränsen mot Södermanland
ligger den vackra skogssocknen Kvarsebo. Där reser sig
över viken den höga branta klinten, vilken, såsom den för
tidigt bortgångne finske skalden Tavaststjerna betygar,
»stirrar stint
i himlens omvända kupa».
Här doftar som ingen annanstans skogens bleka
py-rola, här strövar, ovan vid människors roster, den raggiga
gamla älgtjuren, och här kan du mäktigare än
annorstädes förnimma de stora vildfurornas dova orgelbrus.
UTSIKT ÖVER BRÅVIKEN VID C. Nilsson fot.
MARMORBROTTET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
