- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1915, Uppland /
200

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Därur höjde sig en lätt rök och i stugudörren stod en ung man, geologen S., och välkomnade oss. Stugan bjöd på präktiga fällar och stora spisar, så där mådde pojkarna som prinsar.

Samma hänförande väder också följande dag, vilken användes att under geologens ciceronskap bestiga Helagsfjället. Det gick som en dans i den höga, lätta, klara fjälluften. Den vackra gläciären beundrades, och ifrån toppen erbjöd sig det mest storslagna panorama, man kan tänka sig. Vi hade, enligt geologen, en fjärrsyn på c:a 16 mils avstånd åt alla håll. Det smakar för en stockholmsgrabb att sitta och kika på.

Under nedfärden fingo scouterna tillfälle att botanisera och få namn på en hel del små fjällväxter, som lyste så vackert mot den vita snön. Sista nedfärden gick med vinande fart, i det vi satte oss på flata stenar och åkte kälke utför de hårda, långa snöfälten.

Efter denna ur ansträngningssynpunkt tämligen lindriga dag bar det följande dag i väg mot Sylhyddan. Allt gick bra, ända tills vi kommo till Ekorrån. Den var så strid av allt snövattnet, att vi endast med stor svårighet lyckades vada över den. Något nedblötta byxor hörde ju till, men hu, vad vattnet var "kallt att gå i, då det ju kom direkt från snöfälten ovanför.

Vidare gick färden uppför »Sylpappas» östra sida och mellan Herr: och Fruntimmersklumparna. Nu blev det luft i luckan, när Sylhyddan upptäcktes nere i dalen. Men vi skulle ej ha jublat för mycket. Komna ner till forsen, på vars andra sida hyddan ligger, funno vi att spången ej låg utlagd och forsen gick så strid och vattenfylld, att all tanke på att komma över var omöjlig. Något harmfullt att behöva avstå från nattlägret, fast det var blott ett stenkast ifrån oss!

Emellertid lockade mig föregående erfarenhet att följa forsen upp emot fjällsluttningen, och mycket riktigt, jag hade gissat rätt. I en krök av forsen syntes en gigantisk snöbrygga, bildad först genom att oerhörda mängder snö fallit i forsens dalgång och därefter hade floden på våren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:59:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1915/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free