Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Sverige, Sverige, Sverige fosterland, vår längtans bygd, vårt hem i norden». Aldrig, aldrig skall denna sköna söndag på Sylfjällets topp gå ur vårt minne.
Nedfärden gick också bra. Vid hyddan togo sig de tre piggaste en dopp i det iskalla vattnet och solen låg på och värmde så gott på badet Middagen och eftermiddagen tillbragtes under munter samvaro.
PÅ SYLFJÄLLETS TOPP. Förf. fot.
Sista dagens fjälltur bröt in. Vi kände ett visst vemod att nu behöva lämna fjällvärlden med alla dess lockelser. Emellertid, det oundvikliga skedde och över Enaälven bar det i väg mot Lilla Ulvåfjället. Packningarna voro nu betydligt genomätna och det gick lätt och lekande att gå. Så släppte vi så småningom Ulvåfjällets norra sida och stötte på Lilla Ulvån. Strid och ej vadbar. Även här var tydligen den enda möjligheten att finna en snöbrygga och även här kröntes letandet med
framgång efter en timmes tid. Denna brygga utgjordes av ett ofantligt snö valv, fullkomligt överväldigande, och man kände hur det kittlade i kroppen vid tanken på att den skulle braka. Men allt gick bra, och snart stodo vi inför en ännu större svårighet, Stora Ulvån. Turistföreningens spång skulle ha sopats bort som en sticka av de kraftiga, höga vattenmassorna och som vi hade kommit ner i björkterrängen vid Ulvåhyddan, var en snöbrygga här ej att tänka på. Klokare hade säkert varit att gå mellan Blåhammarfjället och Snasahögarna mot Enafors. Här fanns tydligen bara en utväg och det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
