Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. FRÖSÖSTÄMNINGAR. 231
fjällvärld, som slagit ring kring det stora och tysta
landskapet. Oföränderligt sig lik som i tidernas morgon, när
topparna lyste över ett obrutet vildmarksrand, byter den
dock lynne och utseende med varje skridande timme och
är varje dag överraskande ny. Uråldrig är upptäckten att
fjällen spå väder. Äro de på morgonen skymda av den
grå himmeln, som om lampans ande varit framme under
natten och flugit bort med dem till någon avundsjuk
Nurèd-din, eller kunna de endast med svårighet anas bakom
tjocka mölnstoder, då kommer dagen med regn. Stiga de
återigen fram i blånande friskhet med linjerna klart
tecknade mot himmeln, då blir dagen vacker.
Män föreställer sig gärna att intrycket av ett fjällandskap
i första hand skall vara plastiskt, och i all synnerhet borde
det väl vara fallet, när man har att göra med de svenska
fjällens rundade former. Men det är inte så. Intrycket
av det jämtländska sommarlandskapet är först och sist
färg. Hur kommer det sig att det ännu inte fostrat en stor
målare? ’ Det finns aftnar, då luft och föremål inte längre
äga färg utan äro färg: ögat dricker färg, lungorna andas
den. Det är inte bara atmosfären som kan få denna
koloristiska prakt. Se på frösöängarna! De äro inte blomster-.
smyckade som andra ängar, de äro »overdryssede» med
blomtnör, de bilda rabatter, bäddar, drivor av blomster.
Där en äng vit som ett snöfält av idel prästkragar, här en
ännan, där styvmörsviol och förgät-mig-ej förenat sig att
bilda en sammanhängande matta med otaliga
sammetsskiftningar av blått. Det är en överdrift i detta naturens
slösande med ymnighet och prakt, som om sommaren släppt
sig lös i vild yra, för att hålla sig skadeslös för det långa
svart-och-vita vintertvånget, fclöverhuvudena äro
onaturligt stora och färggranna, och har tisteln trängt in på ett
fält, nöjer den sig inte med några enstaka stånd, nej, den
förvandlar hela fältet till en violett tistelgård.
Den som t. ex. från »Stocke-titt», utsiktsplatsen på Stöcke
ett stycke bortom kyrkan, tar en rundblick över den
härliga trakten, skall snart utomi av landskapets skönhet fängs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
