Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underbara, mångomtalade koronan. I de inre delarna av denna synas röda flammor skjuta ut från solkanten, oregelbundna, fantastiska. Det är Protuberanserna.
Stjärnorna lysa. Klarast stråla planeterna Venus och Merkurius. Men åter drages blicken till koronan. Allt längre kan man med ögat följa de långa koronastrålarna, allt flera protuberanser ser man–––
Men nu blixtrar pärlbandsfenomenet till, en solstråle bryter fram, ett knippe, koronan försvinner, mörkret avtar, naturen upplivas åter, inskärningen i solskivan blir allt mindre, snart lämnar månen solen, åter är allt som förut. Så är man en erfarenhet rikare och denna gång icke en illusion fattigare.
KORONANS INRE DELAR. Professor Ö. Bergstrands expedition fot.
Av de fenomen, vilka uppträda vid en total solförmörkelse, är koronan det som tilldragit sig största intresset. Medan det lyckats att komma åt och studera vid fullt solljus övriga vid förmörkelserna uppträdande företeelser t. ex. Protuberanserna, har koronan hittills trotsat alla ansträngningar i den vägen, och man är fortfarande hänvisad till de totala solförmörkelserna såsom de enda tillfällen man kan se och iakttaga den.
Koronan visar ett högst olika utseende vid skilda förmörkelser. Man har trott sig finna ett visst samband mellan solkoronans utseende och antalet solfläckar. Dessas antal varierar avsevärt med en period av 11,1 år. Är solfläckarnas antal litet, förekomma flera soldiametrars långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
