Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 JOHN FRÖDIN.
formiga hak. Dessa linjer, som ligga ända till 200 ni över
Langasjaurs nuvarande yta, markera alltså den höjd, till
vilken den forna issjön nådde. Nedanför den översta
ligga ett antal andra, som således angiva senare stadier i
issjöns utveckling, då den börjat avtappas på grund av den
dämmande isvallens
avsmältning.
Tydligast äro dessa
strandlinjer utbildade
på Tjäpores’ sluttning
mot Langas. En
promenad genom
björkskogen dit är
synnerligen lönande och
kräver blott en halv till
tre kvarts timme.
Samtidigt med den
stora östliga isvallen
fanns även en annan
mindre, som intog
Pet-sauredalens nedre,
söder om Alleb Kirkao
belägna del. Nämnda
dal, som sluttar mot
nordväst och nu för tiden dräneras till Kårtjejaure
ovanför Sjöfallet, uppdämdes alltså i sin tur och intogs av en
vidsträckt issjö, som nådde långt in i Ausutsvagge i sydost.
Dennas yta steg, tills den nådde lägsta punkten på
klippryggen mellan Langas- och Petsauredalarna. Nämnda
passpunkt låg strax ovanför Saltoluokte, och här bröt alltså
den väldiga avloppsälv fram, som under en säkerligen
avsevärd tid framåt dränerade den stora Petsaure-issjön. Det
är de märken, som denna älv satt i terrängen, vilka utgöra
den största sevärdheten i Saltpluoktes omgivningar. Om
vi vilja studera dem, är det nog mest praktiskt att börja
därmed vid älvens forna utlopp ur den stora Petsaure-issjön.
Bekvämast kommer man dit upp genom att följa turist-
AHOS KORSÖ. TVARKLYFTAN MELLAN
DE BÅDA ÖVRE RAVINERNA.
Förf. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
