Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALTOLUOKTE. 257
är cirka 50 m långt och utmynnar i den östliga
klipprännan (sid. 255). Från denna punkt fortsätter den mot
norr som en 25—35 m djup kanjonlik klyfta, vilken
genomskär klipplatån, ända tills dennas sluttning mot Langas
börjar bli starkare (sid. 256). Enligt Svenonius, som först i
korthet beskrivit densamma, är dess lapska namn Ahos korsö.
AHOS KORSÖ, DÄR RAVINERNA BÖRJA PÅ FJÄLLPLATÅN. I BAKGRUNDEN Förf. fot.
T. H. RASEK, T. V. TSÄGTSOS PLATÅ MED MÅSKOTJÅKKO.
Från den flata platåytan öster om ravinen har man en
ypperlig utsikt över dennas övre del liksom över det
bakom liggande storslagna fjällandskapet, med Rasek till
höger och Tsägtsos nästan horisontelia platå till vänster,
över vilken Måskotjåkko reser sin majestätiska kägla (se
ovan). I förgrunden ligger högslättens yta jämn nästan som
ett golv. Den från Petsaure-issjön kommande
avloppsälven måste ursprungligen hava brutit fram över
densamma i en bred ström, vilken inom kort vid sitt utflöde i
Längas-issjön började utskulptera ravinen, som förlängdes
alltmera i riktning mot Petsauredalen. Här och där
uppdelade sig vattenmassorna i två eller flera armar, men en av
fårorna sänktes snart djupare än de övriga, och härigenom
torrlades dessa. En dylik påbörjad ravin finnes strax väster
om Ahos korsos nedre del och mynnar ut tätt intill denna,
17. Svenska Turistföreningens Årsskrift, 19i5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
