- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1915, Uppland /
272

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272 EVA FOGELQVIST.

sidenschaletter med något praktfullt invävt mönster,
dyrbara schaletter, som gått i arv i långa led från mor
till dotter. Ett stilla och dämpat samtal småviskades över
båten, som med sin motor puttrade fram genom det
blick-stilla vattnet. I närheten av Tjärnö brygga mötte vi en
mängd andra kyrkbåtar från kringliggande öar. En lång
svartklädd rad slingrade sig uppför den av solvärmen
förtorkade backsluttningen till kyrkogården, som låg där vild
och ovårdad och merendels med snäckskal i stället för
blommor på de små gravkullarna. Prästen höll en äkta
schartauanskt tredelad predikan, och man får leta efter
en klockare, som mera energiskt satt sig före att med sin
gälla stämma överrösta orgelbruset. Men till sist var
sparad en scen, som gjorde ett synnerligen egendomligt
intryck. Det skulle tas upp kollekt. En gammal
kyrkvaktmästare drog ut en bordskiva från altarets ena sida
och bredde därpå ut en vit servett. Här skulle
kollekten läggas.

Nu sätter sig en lång procession i gång mot altaret, först
manssidan, sedan fruntimmerssidan. Processionen ringlar
fram längs altarringens vänstra sida, där den försvinner
genom en utgång till sakristian för att åter göra sin
entré i kyrkan genom en dörr vid altarets högra sida. Där
befann sig den utdragna bordskivan för kollekten.
Fiskarna lägga i tur och ordning dit sina slantar till allas
beskådande. Det blir både femmor och tior i kollekten,
för övrigt silver men — inga kopparslantar. Det gällde
att upprätthålla sitt sociala anseende! Senare har jag fått
veta, att denna metod för kollektupptagning praktiseras
litet varstans på västkusten vid högtidligare tillfällen och
benämnes »offring».

:•:

Under kostervistelsen bodde jag i gumman Hildas lilla
stuga, liksom de flesta kosterstugorna ett mönster av
renlighet och ordning.

Två fönster stodo öppna dygnet om och läto den svala
nattvinden fläkta in. Vem som helst förbipasserande —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:59:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1915/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free