Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 HILDING KJELLMAN.
skeppades sällskapet i två båtar, av vilka den ena togs på
släp; evinruden sattes i gång, och så bar det av.
Kaalasjärvis stränder äro flacka och öde samt intressera knappast;
man sträcker ut sig på båtens botten och dåsar i solskenet,
drömmande om de härligheter, som vänta en. I aktern
på den första båten sitter Petter, stolt som en kung, och
styr med van hand färden. Den ljuva vilan avbrytes ett
par gånger, då vi måste staka oss upp för mötande forsar.
Passagerarna få då gå i land, och med hjälp av Toikkanen
och en säker liten finngubbe, som vi finna i ett pörte på
vägen, staka våra lappar båtarna uppför. Den sköna färden
fortsätter tills vi komma till Paittasluspa vid östra ändan
av Paittasjärvi, den största av de fyra fjällsjöarna. Här blir
det rast och på hävdvunnet vis undfägnas vi hos
handlanden Stålnacke med dessa härliga filbunkar, vilka,
tilltagna som det synes för urtidens människor, serveras i
träbunkar stora som handfat.
Nikkulahti! Båtresan är slut och alla resenärerna samlas
i det lilla, som en vanlig bondstuga möblerade
turisthärbärge, som Sarri byggt invid sin kåta. Sarri är hemma i
Nikkulahti; hans hustru, en rar liten människa, kommer in
och gör upp eld, och snart sitta samtliga med en rykande
kaffekopp i handen. In titta ett par rödkindade ungar —
detärSarris pojkar—,men så snart någon av oss vänder sig åt
dem, försvinna de med vindens hastighet. Det är med knapp
nöd ett par chokladbitar kunna bibringa dem så mycket
förtroende för oss, att vi få tillåtelse att taga dem i hand.
Efter någon timmes uppehåll blir det uppbrott, i kvällens
dämpade ljus följa vi på lättvandrade vägar Ladtjojokk
västerut och äro snart framme vid den idylliska sjön
Ladtjojaure, där förnyad båtresa väntar oss. Vi lastas i
två båtar; den ena kom dock i land lika hastigt som den
lagt ut, ty solen hade gjort den så otät, att vattnet forsade
in. Till nästa sommar komma båthus att byggas efter
leden, så att dylika små överraskningar undvikas. Efter
en stund var båten emellertid något så när tät igen, och
1 Se även Försättsplansch 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
