Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gömma överraskningar och ge landskapet omväxling, en
rik omväxling, utan vilken det icke vore just småländskt.
Vid den norra kusten bli bergen en vacker skärgård, och
genom denna söka sig många breda, brusande strömmar
ut till havet, strömmar i vilka näcken ännu slog harpan
och strömkarlen strök fiolen under de gamla, goda tiderna
i förra århundradets mitt. Landskapet är här rent
romantiskt. Men vill man finna ett klassiskt landskap — med
stora linjer, ädla lövträdslundar och vågande fält, — då har
man ett sådant i södra vätterbygden.
Från Holaveden till blekingegränsen, från Vättern till
Östersjön är landskapet sägenrikt. Över gravar från
hedenhös och över urgamla kyrkor, över ödemurar efter gamla slott
och över ännu ståtliga herrgårdar susa träden minnesrikt.
Jämte vätterbygden är kuststräckan norr och söder om
Gamleby och Västervik — med andra ord Norra och Södra
Tjusts härader — den del av Småland, som innefattar mest
av på en gång natursköna och minnesrika platser, medan
Tjust i minnesrikedom torde överträffas av den gamla
värendbygden, i storslagen natur av vätterbygden. Just det
mångskiftande hos den småländska landskapsbilden i
allmänhet är det som utmärker allra mest Tjust, där knappast
en socken finnes utan någon säregen fägring och där kusten
ger utblickar av utomordentlig skönhet.
Men hunnen hit vill jag helst tystna. Ty här är min
hembygd; här är barndoms- som ungdomsminnenas
helgedom. Här är den del av Sverige, där till och med ljung
och stenar blevo mig kärare än alla den övriga världens
härligheter. Här är en plats, dit jag aldrig kunnat
återkomma för att ej slita förbandet från aldrig läkta sår, sår
så djupa att man av sådana kan förblöda.
Månne någon annan bygd inger en så lidelsefull kärlek,
som det fattiga Småland väcker hos sina barn?
Åtminstone fann jag aldrig svenskar från andra bygder så fyllda
av svidande ömhet för hembygden, en ömhet lik den,
barnen ägna en fattig, slitböjd moder: en känsla av helt annat
djup än den, lyckligare lottade mödrar få mottaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
