- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1916, Småland /
7

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Blekinge in i obygderna. Till floddalarna förlades
sedermera de stora landsvägarna och i nyaste tid järnvägarna.
I det stora hela blir det således ännu i dag längs samma
stråk som kulturen tränger in i landskapet. En ny tid
skapar nämligen endast undantagsvis nya samfärdsvägar,
den omformar endast kommunikationsmedlen efter sina
resurser och behov.

Otvivelaktigt har Småland från söder och sydväst
mottagit det starkaste kulturinflytandet, i någon mån dock även
genom kustorterna vid Kalmar sund. Öster- och
Västergötland ha säkerligen ej spelat tillnärmelsevis samma roll
som de södra grannarna, ehuru den politiska gränsen till
dessa senare otvivelaktigt under vissa epoker verkat i
någon mån hämmande på förbindelserna. Att olikheten
mellan småländsk och skånsk kultur dock ej blivit större
beror väl därpå, att vid den tid, då grunddragen i den
småländska allmogekulturen utformades, de politiska
motsatserna mellan de danska och svenska rikena ännu ej
danat det nationalhat, som, skapat genom renässanstidens
krig, tyvärr för långa tider grundlade de skandinaviska
folkens uppfattning av varandra.

Att här på några sidor utreda den kulturella omformning
Småland genomgått låter sig naturligtvis icke göra. Vi få
inskränka oss att belysa densamma med ett och annat exempel.

*



Landskapet Småland var, när man genom historiska
källor får upplysningar om detsamma, uppdelat i byar.
Man antar, att bönderna då för tiden hade sina såväl
bonings- som uthus spridda över byområdet; dock lågo
naturligen de hus, som hörde till en och samma bonde, i
allmänhet nära varandra. På många ställen i landskapet
hava nya förhållanden i detta fall ej bringat ordning och
reda. En bild som fig. å sid. 8 — en by vid sjön Bunn
nära Gränna — kan ge en föreställning om, huru husen i
en sådan by kunna ligga strödda. Detsamma visar bilden av
fiskeläget Harstena (se uppsatsen »Från Harstena och Gryts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1916/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free