Svenska Turistföreningens årsskrift / 1916, Småland / 15 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ändamål. Ännu en annan specialutveckling få bodarna, när de
flyttas till kusten för att hysa fiskarbefolkningens redskap,
saltningsgrejor och båtar.

TVÅVÅNINGSBODAR. LID, SVINHULTS SN, YDRE HD. A. Hultgren fot. 1902.

I Småland liksom i många andra landskap med
träarkitektur hava stugor och bodar vuxit tillsammans, så att
större byggnader och byggnadslängor skapats. Som led
ingå bodar av många former, långt fler än på ovanstående
rader kunnat omnämnas. Som första stadium i denna
sammanväxningsprocess kan man väl anse bodens
oförmedlade förläggning invid stugväggen; sedan blir gavelväggen
gemensam, så förenas de båda partierna medelst dörrar och
närheten inverkar på flera andra sätt på byggnaderna. Ett
exempel på en envåningsbod, som vuxit samman med stugan,
ger fig. å sid. 16 från Kvädö i Tryserums sn, N. Tjusts
hd. Här har boden lagts invid förstugan; i andra trakter
av Småland ligger boden invid stugans gavel och kallas här
liksom i Västergötland för framkammare. I de södra
häraderna är det emellertid vanligt att en eller två
tvåvåningsbodar sammanförts med stugan. Har man två bodar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>