Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regeringen hade också länge varit betänkt på att förflytta
staden till en tryggare plats. Norr om slottet låg en större
holme, Kvarnholmen, fordom kallad Systraholmen, som
under medeltiden tillhört ett nunnekloster av
dominikaner-orden och var
belägen mellan
staden och sundet
ungefär på den
plats vid
Tullslätten, där
sedermera folkskolehuset uppförts.
Med
reformationen hade holmen
lagts under
kronan. Planerna på
stadens
förflyttning till
Kvarnholmen togo fast
form efter en större eldsvåda, som 1647 övergick hela
staden. Tio år senare var flyttningen i huvudsak avslutad.
Av det medeltida Kalmar finnas nästan inga spår kvar
ovan jord, och för att bilda sig en föreställning om stadens
utseende är man till stor del hänvisad till
fortifikationskartor, fragmentariska bildframställningar och tillfälliga fynd
vid grävningar. Ringmuren omslöt ett område, som från
stranden sträckte sig något bortom Västerlånggatan.
Utanför muren gick en vallgrav, av vilken spår länge funnits
kvar i gamla stadens dammar, som nu mestadels äro
igenfyllda. Mot sjön löpte muren genom den nuvarande
stadsparken innanför slottet fram mot nya kyrkogården.
Huru staden sett ut innanför murarna är nu icke
möjligt att avgöra. Ur äldre handlingar känner man visserligen
namnen på stadens gator, men deras sträckningar äro icke
med säkerhet kända. Blott den gamla kyrkogården är ännu
delvis bevarad och invid denna reste sig stadens kyrka.
I utkanten av nya kyrkogården låg dominikanermunkarnas
CALMAR SLOTT.
Efter en oljemålning av Rothstein
från mitten av 1800-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
