Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i något förenklat skick. Huset är säkerligen en av landets
vackraste byggningar i sin art.
Länets hövding bodde under äldre tider i slottet, där även
kansliet hade sina lokaler. På 1670-talet uppfördes
emellertid en särskild residensbyggning på den nuvarande tomten,
men vettande mot Ölandsgatan, varom en över dåvarande
huvudingången anbragt inskrift bär vittne. Huset tillbyggdes
på 1730-talet mot V. Sjögatan. Ytterligare tillbyggnader på
1850-talet och i början av 1900-talet hava berett såväl
äm-betslokalerna som boställsvåningen ökade utrymmen.
Såsom redan anförts var en av huvudanledningarna till
stadens förflyttning svårigheten att försvara staden med dess
långa landfront, som krävde vidlyftiga
befästningsanläggningar och talrik besättning. Jämsides med borgerskapets
överflyttande pågick Kvarnholmens befästande, i huvudsak
enligt utstakad plan. Runt hela holmen skulle löpa en jordvall
med stödjemurar åt utsidan. I murens brytningspunkter
byggdes
bastioner, varav
staden räknade tre
större och sex
mindre. En stor
del av fästningen
anlades i vattnet
inom
fångdammar. Under
arbetets lopp
förändrades planen
till en del, i det
att en sträcka av
befästningen mot
sjösidan (Preussarvallen) utfördes i valvkonstruktion,
varigenom erhöllos behövliga utrymmen för kasematter och
förråd, visserligen på bekostnad av murens styrka. När det stora
nordiska kriget utbröt, var befästningen dragen runt staden,
ehuru på sina ställen tämligen bristfällig. På 1750-talet
uppgjordes förslag till fästningens förstärkande genom an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
