Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 PER STOLPE
allmogeliv, nämligen den frejdade hävdatecknaren Gunnar
Olof Hyltén-Cavallius, författaren till »Wärend och wirdarne».
Om alltså de leende, fruktbara och villebrådsrika
nejderna kring Asnen lockat till sig Smålands äldsta befolk-
SLOTTSHOLMEN MED LÄMNINGAR EFTER EN GAMMAL BORG. E. Akerhielm fot.
ning, så dröjde det dock icke länge, förrän utflyttningar
från detta område började företagas, vare sig nu utrymmet
blev för trångt — ty för att livnära en befolkning med
jakt och fiske fordras väldiga områden — eller av andra
orsaker.
En sådan utflyttning synes ha gått mot norr, där
Helgasjöns omgivningar (fig. å nästa sida) bjuda på en natur, i
mångt och mycket påminnande om trakterna kring Åsnen.
Härpå tyda bland annat de fynd av ålderdomliga yxor,
skrapor m. m., som gjorts i Öja socken mellan Asnens sjösystem
och Helgasjön. Massor av hällkistor i denna socken vittna
om talrik befolkning även under stenålderns senare del.
En annan socken, Östra Torsås, som också hör till trakten
mellan dessa bägge sjöar, är rikare på stenåldersfynd, delvis
av mycket gammal typ, än de flesta andra i södra Småland.
Socknens ryktbaraste fornminne är dock den väldiga
»Ing-linge hög» (fig. sid. 128), en gravhög mer än 100 m i omkrets,
känd och avbildad alltsedan Erik Dahlbergs tid. Överst på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
