Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 SÉLIM BIRGEft
skog af löt- och barrträd samt sjöar och träsk, där min käre
fader var prest i Femsjö socken, och där jag själf är född
och uppfostrad. Denna afskilda vrå af världen är mig
mer än någon annan kär, och den omfattar alla min första
ungdoms dyrbara minnen. Då ingen bättre lottad
jämnårig gosse uppväxte på närmare håll, införde min fader
mig på Floras fält — han hade nämligen själf i sin
ungdom med kärlek omfattat växtkunskapen — på det att jag
bland hennes skötebarn skulle finna lekkamrater.»
Föräldrarna voro den kraftfulle och lärde prosten Theodor
Fries och Sara Elisabeth Wernelin. »Prostgården i
Femsjö», säger en av Elias Fries biografer, »var ett sant
patri-arkaliskt hem, förljufvadt af ett vänsällt och fridfullt lif,
där den klassiskt bildade husfadern oafbrutet idkade sina
studier samt dagligen till
hela sin omgifning för det
mesta begagnade sig af det
gamla romarspråket, som
genom honom blef
begripligt icke endast inom
familjen, utan äfven till en
viss grad af husets tjänare
och för den del af socknens
befolkning, såsom
kyrkovärdar m. fl. som med
prosten Fries stodo i
närmare beröring. Så hände
en gång, att, då prosten
Fries lämnat åt en af sina
sockenbor uppdrag att från
Halmstad hemföra ett krus
ättika, men kärlet under
hemvägen gick sönder, bonden vid hemkomsten omförmälde
olyckan, sägande, vördig Hr Prost! ’ampullan gick sönder
och acetum rann ut.’ Sålunda, då latinet begagnades till
det dagliga samspråket inom familjen, lärde den unge Elias
det samtidigt med svenskan, och han talade latinet snart
ELIAS FRIES AR 1838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
