Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 HELGE NELSON
där en källåder springer fram ur berget. Liksom på en
italiensk målning vandra hit barn och kvinnor från de
närliggande gårdarna och hämta det friska källvattnet från
bassänger av kalkstenshällar, i vilka vattnet samlas.
Ännu en liten bit efter landsvägen norrut och vi komma
in på ett område av hällmarker med på sina håll
utpräglad alvarnatur och med dennas torftiga växtlighet. »Brandts
stuga» ligger framför oss, åter en av dessa halvt förstörda
små boningar, som hyser en enslig gamling och som väl
rives vid hennes död. Kommer man ditin, finner man den
öppna spisen och det till en tredjedel med kalkstenshällar
belagda golvet, men ryggåsen döljes av en liten trossning.
Och så styra vi kosan uppåt Stenstorp samt beundra
på vägen Djupadalen, där en gång vattenmassorna från
den smältande inlandsisen bildade ett Trollhättan och en
Göta älv, och där nu blott finnas kraftigt utskulpterade
kalkstensklippor, ett »dött fall» och en djup ravin, i vars
mossiga botten en liten rännil slingrar sig fram.
En kvarts väg efter stora landsvägen söder om Stenstorp
ligger ett kulligt landskap, där de rundade ryggarnas torra
örtbackar bryta av mot sänkornas tuviga mossar, åkerfält
och björkdungar. Från den högsta punkten bland dessa
ryggar, Kisakullen, har man en av de bästa överblickar,
som stå att få över Falbygden.
Jag har suttit där mången skymningsstund och låtit
blicken glida ut över slätten, som förtonar mellan bergen,
vilka resa sig runt om. Ett mörknande töcken sänker sig
över slättens odlade rutor, kommer kyrkornas vita torn
att med möda urskiljas, och endast här och var står en
bondgård i relief mot aftonhimmeln. Som en svag vit
dimma höjer sig röken från kalkstensbrotten här och där.
Bergen, som stå liksom vakter på slätten, synas växa
en sådan kvällsstund. Vipans skri från tuvmarken kommer
som en hälsning från den levande naturen. Mellan
kullarna därnere rinner Pösan fram i stora slingor, trög, till
hälften hämmad i sitt lopp av den rika växtlighet, som
täcker dess yta och kantar dess stränder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
